På
Skövde Idrottshistoriska Muséum
finns en artikel signerad Bengt Säll. Bengt berättar om en div. V-match i fotboll år 1951 mellan
IFK Skövde och Floby IF på Södermalms IP. Det märkliga med den matchen var dock att det kom
4000 åskådare. 4000! Inte ofta har så många människor sett fotboll tillsammans i Skövde någonsin.
Arrangörerna hade ordnat dit ett dragplåster, nämligen Stålfarfar. På bilden ovan deltager han under
fotbollsmatchens halvtidspaus i en cykeltävling på löparbanorna runt fotbollsplanen. Han vinner!
Varför kom det då så många människor? Och vem var Stålfarfar?
År 1951 var Gustaf Håkansson 66 år och anmälde sig till Sverigeloppet. Sverigeloppet var en
sexdagarstävling för cyklister under 40 år på standardcyklar. Gustaf var för gammal och fick
inte starttillstånd.
Då cyklade han upp till startplatsen i Haparanda, startade utanför tävlingen med egen nummerlapp
med en stor 0:a, cyklade på nätterna när de andra cyklisterna sov och kom fram till målet i Ystad ett
dygn tidigare än resten av gänget.
Denna historia blev ju känd över hela landet tack vare bevakning i tidningarna och i radion.
Varthän han kom samlades stora folkmassor för att se denne synnerligen pigge åldring susa
fram med god fart på sin cykel av föreskriven typ, en standardvariant med lykta, dynamo, ringklocka
och allt. Det tog så lång tid för honom att skriva autografer till alla som ville ha, så han menade att han
kunde kommit i mål betydligt tidigare utan denna extrauppgift.
Stålfarfar blev en oerhört stor RIKSKÄNDIS.
Detta förklarar varför alla ville se denne märklige man. Detta var tiden för förekomsten av några få
dagstidningar, några kvällstidningar, många lokaltidningar, ett radioprogram, folkparksuppträdanden,
journalfilmer som förspel på bio och total avsaknad av TV. Ville man se något märkligt fick man vackert
masa sig dit det hände något.
Ett liknande fenomen utspelade sig året efter, då bandyspelaren Gösta ”Snoddas” Nordgren sjöng om
Flottarkärlek i radioprogrammet Karusellen, blev RIKSKÄNDIS och slog publikrekord i folkparkerna
landet över. Sådana var tiderna då. ”Those were the Days, my Friend…”
Stålfarfar ställde ofta upp på jippon och i reklamsammanhang, men han hade en religiös ådra och
framträdde ofta med andliga sånger.
Detta ledde till att han år 1959 cyklade ned till Jerusalem för att bekanta sig med
de heliga platserna.
Stålfarfar blev 102 år gammal.
Hur fotbollsmatchen slutade är det ingen som kommer ihåg.