Under andra halvan av 1800-talet var det populärt att ”dricka brunn” och den nystartade Skövde
Vattenkuranstalt blev framgångsrik. ”Som badort väljer jag Sköfde” skrev riksdagsman Henrik Schönbeck
och då var det karbaden på vattenkuranstalten han syftade på. Tack vare järnvägens tillkomst år 1862 blev
det ju möjligt för Skövde att benämnas ”badort” för tillresande.
Den 18 juni 1870 öppnade i Boulognerskogen i Skövde en vattenkuranstalt. Detta gjorde att Skövde
upplevde en kort period som kurort. Kuranstalten grundades av Lars Georg Dovertie och var livligt
frekventerad under 1870- och 1880-talen. Vattenkuranstalten används idag som kårhus och pub för
studenter.
Nå, vattenkuranstalten var ju dock inte utgångspunkten för simkonstens utveckling. Som alla Skövdebor
vet är ju staden inte belägen vid någon större vattensamling, varför simkonsten inte utvecklades förrän
det nya badhuset byggdes.
Den 5 december år 1900 öppnades Skövde Badhus i korsningen av Kungsgatan – Badhusgatan, där det
nu finns en kraftstation. Samtidigt stängdes ett gammalt badhus vid Mörke. Det nya badhuset hade en
10-metersbassäng och man kunde börja simma.
Det saknades dock fortfarande goda möjligheter för att kunna simma utomhus. Därför började man
gräva en damm bredvid vattenkuranstalten i Boulognerskogen.
Här ses röjningarna och de första markarbetena i Boulognerskogen för det som skulle bli Boulognersjön.
När sjön stod färdig utrustades den med en simanläggning komplett med hopptorn som ses nedan.
Bilden är från år 1940, men redan dessförinnan, år 1934, bildades Skövde Simsällskap
(se föreningspresentation här).
Under 1960-talet började man bygga nya badhus i Sverige med 25- eller 50-metersbassänger. I Skövde
tillkom det nya badhuset år 1971, då det gamla sedan år 1900 övergavs. Den byggnaden revs år 1975.
Redan innan hade dock simmarna från Skövde SS etablerat sig i Sverigetoppen, exempelvis
Yvonne Brage (se här) och Thomas Jonsson (se här).
Med den nya fina anläggningen var det dags att anordna internationella tävlingar, som t. ex. år 1975 då
Europacupen i simhopp anordnades.
De stora svenska stjärnorna i simhopp på den tiden var ju Ulrika Knape och Agneta Henriksson.
År 1969 vann Ulrika Europacupen, men på hemmaplan finns det inga noteringar om en sådan vinst.
Hon var ju dock guld- och silvermedaljör i OS och dubbel europamästare närliggande år.
Ett annat stort arrangemang var Europamästerskapen i simning för juniorer år 1980.
Från dessa mästerskap kan vi kanske minnas simmarna Hans Fredin och Anders Pettersson, som
tog hem var sin guldmedalj samt även medaljörerna Agneta Eriksson och Anette Philipsson. I
medaljligan kom Sverige på sjätte plats. Vann gjorde Östtyskland, som ju på den tiden använde sig av
en del speciella träningsmetoder.
Med tillbyggnaderna, som bildar det som idag benämns Skövde Arena, finns det fortsatta goda
möjligheter för att alla ska kunna lära sig få god vattenvana, simma och kanske även nå idrottsliga framgångar.
Bildmaterialet och mycken annan information till den här artikeln finns att studera på
Skövde Idrottshistoriska Muséum.